Sysslor, trams och diktatorer

Helgen har varit jobbig... Känts som att jag kämpat mig igenom en dimma av regn, irritation över relationer och uppgifter som ska göras. Projekt som känns omöjliga och ångest över tiden som inte räcker till.

Räkningar betalar sig inte själva, huset städas inte på egen hand och vill man få till drägliga rutiner med sin vilt testande-av-den-fria-viljan sonen så får man jobba för det.

Anna Wahlgren skriver i sin kända och ökända bok, Barnaboken att vill man ha en nöjd och tillfreds 2-åring så måste man bjuda på social gemenskap och sysslor att hjälpa till med. Förutom lite lek och trams varje dag, vilket alla mår bra av. Det är faktiskt sant. Iallafall för oss. Får sonen hjälpa till med disk, matlagning, städning eller vadsomhelst så är han rätt nöjd. Det gäller bara att välja rätt saker som är "enkla" att hjälpa till med. Exempelvis för oss är bädda sängen en sån bra grej. Har du något tips på bra hjälpa till syssla för 2-åringar?

Wahlgren skriver också om att 2-åringen ska inte få domdera hemma med omöjliga beställningar typ: "Sitt där....NEJ! Inte där... " eller "Gå och göm dig pappa. NEJ! Inte bakom dörren, bakom skåpet..." Man ska visa sin 2-åring att man är vuxen och hur det går till i världen. Exempelvis att man sitter på sina platser vid bordet, att man går och lägger sig en viss tid och att man klär på sig på ett visst sätt. Om man har sönder något så städar man upp m.m. Låter ju rimligt. Men att det ska vara såna konflikter hela tiden... Jag blir helt matt. Kan ungen fylla 3 snart eller? Orkar inte ha en diktator hemma... Hur kan man vara så lurig, bestämd, söt som socker och helt hopplös på en och samma gång?

Så, men nu är det måndag och början på ny vecka. Vem vet den kanske blir helt fantastisk?

//Gemma

Fredag och uppfostranstankar

Äntligen fredag! Har haft en fullspäckad dag med konferens och ska nu skynda hem till dagishämtning och utlovat glassinköp. Sen är det trevligheter att se fram mot. Födelsedagsmiddag hos vackra V, lunch på stan med fantastiska L imorgon och på söndag firande av min kära mor som fyller år.

Men det viktigaste är nu glassinköpet. Sonen har bestämt hävdat varje dag sen i tisdags att nu är det fredag. Nu ska vi köpa glass! Och blivit väldigt besviken över alla onsdagar och torsdagar på vägen dit. Men nu så!

Jag läste igår Wahlgrens avsnitt om trotsålder i Barnaboken. Säga vad man vill om damen, men det här har hon koll på. Kände mig så bekräftad och lättad över hennes perspektiv så nu känns vardagen lite mer hoppfull igen. Nu ska jag bli en pedagogisk och konsekvent mamma framöver. Lovar att uppdatera om resultaten!

Ha en härlig fredag!!

//Gemma

Dålig löpning och sommarstugor

Okej, så det här med träningen måste jag ju ta tag i igen. Under sommaren kan jag räkna ihop att jag tränat 6ggr. I 2 intervaller. Så det är rätt många veckor som jag bara softat och druckit rosé om kvällarna. Och nu betalar jag priset. Kan man säga...

Jag provade lite försiktigt att ta mig ut i spåret i förra veckan, varvade rask promenad med jogging. Det kändes rätt bra. Den här veckan har jag varit ute 2ggr och joggat/promenerat. Vadå promenera? Förut kunde jag ju springa för sjutton? Nu är jag nere på gå-tempo. Det här suger.

Jag vill kunna gå ut och springa en vända på 5-6 km utan att det känns som att lungorna ska sprängas, att jag vill lägga mig ned och dö eller att jag tuggar fradga när jag pinat mig igenom. Det här är liksom inte kul. Hur lång tid tar det att ta få upp konditionen egentligen? Ja det lär jag ju märka, så jag lovar att hålla er uppdaterade.

Nu till dagens höjdpunkt: Vi har köpt sommarstuga!!!! HURRA!!

Äntligen har vi hittat ett litet hus som vi har råd med och som med hjälp av viss förbättring(läs vit målarfärg) kommer bli hur mysigt som helst. Tar ca en och en halv timme med bil från oss och vi får tillträde mitten av oktober. Bring on the målarjobb! Sen hur vi ska lösa det med en målarglad 2-åring kring fötterna är ett annat bekymmer. Det tar vi då.

Huset är ca 50 kvadrat, har 2 små sovrum och en liten gäststuga. Det behöver lite färg invändigt, lite nygamla möbler, lite småfix i köket och en del träd ska sågas bort. Sen kan man ju hålla på med det i flera år fram med att förbättra trädäck, badrum m.m. Men det är väl så det ska vara.

Ser fram mot somrar utan lägenhetsångest framöver!

Har du något sommarstugetips vad gäller inredning m.m. så skriv gärna!

//Gemma

Firande!

Idag firar vi bröllopsdag, så det blir bara lite bilder:

//Gemma

Även sonen var med och skålade(i vatten)

Jag tar'en..

Nattningsrutiner

Vi har som jag tidigare nämnt haft lite struligt med nattningen av sonen. Han har sovit som en klocka mellan ca 6-7 månader fram till innan sommaren. Vi har följt hans utveckling och anpassat sovrutiner utifrån hans behov. Så plötsligt funkar det inte längre... Det tar mellan 30 minuter till 2 timmar att lägga ungen. Förut tog det 2 minuter. Bara att läga ned honom i spjälsängen så somande han sen, alldeles på egen hand. Men vad....? Jo, han har blivit större och behöver inte lika mycket sömn längre i kombination med någon utvecklingsfas skulle jag tro. Sen lärde han sig att ta sig ur spjälsängen och sen dess har jag blivit frustrerad och riktigt arg flera kvällar i veckan.

Har ni varit med om följande?

Jag läser 1 saga eller sjunger 1 sång och säger sen godnatt på en gång och går ut.

Sonen ligger kvar i sängen ca 1 minut efter att jag stängt dörren, sen kommer han upp.
- Ha lite vatten.....
- Ont i magen...
- Säja gonatt till pappan....
- Ha lite avvedon, det gör ont....
- Byta böjjan...

Jag eller Maken försökte tillmötesgå sonen, han fick blöjan checkad, lite vatten, en till godnattpuss, någon gång trodde vi att han hade ont på riktigt så då fick han alvedon. Och då gjorde vi helt...FEL. Vi lärde honom att det lönar sig att gå upp. Vilket vi fattade sen.

Så då bytte vi taktik. Vi läste massa artiklar på nätet om hur man SKA göra. Och sen utformade vi planen: sonen kommer upp, men får ingenting. Vi bara lägger honom. Lite utsläckning tänkte vi.

Men det gick inte riktigt så smidigt att släcka ut beteendet som vi trott. Det har istället resulterat i att han springer upp som skjuten ur en kanon så fort någon av oss stängt dörren. Jag skämtar inte att man kan få hålla på i upp till 45 minuter  till 1 timme innan han tröttnar. Problemet är att vi tröttnar innan dess. Så när han väl somnat är vi HELT slut. Stirrar tomt framför oss och sätter på TVn. Vi blir trötta, arga, sura på sonen och på varann. det är helt olidligt. Jag STRUNTAR i att det bästa är om barnet somnar helt själv. Det här kan omöjligt vara det bästa.

Så nu har vi bytt taktik igen, för jag kände att nä. Jag fixar inte det här springandet och läggandet en enda kväll till. Så senaste veckan stannar vi kvar på rummet tills han somnat. Vilket kan ta en timme. Det känns inte heller okej. Sitta där så länge och bara vänta. Så kan vi inte heller ha det.

Så vi bytte taktik igen.

Vi har en rutin och nu kör vi på den. Sonen får sova max 45 minuter på dagen(ibland sover han inte alls), på kvällen läggs han mellan ca 1900 och 2000 beroende på om han sovit på dagen. Rutinen är 2 sagor, 2 sånger. Och han får 1 önskemål(lite vatten eller en till sång) om han kommer på något själv. Sen stannar vi tills han nästan somnat, då går vi ut. Det här tar ca 30 minuter inkl sagor och allt. Vi får se hur det funkar i veckan. Men än sålänge känns det här som den bästa rutinen för sonen. Lite längre varva-ned-stund och sen kortare vakentid i sängen(förhoppningsvis)

Så från och med nu vill jag kunna njuta av mitt kvällsté i lugn och ro. Okej sonen?

Är det någon som har fler bra nattningstips?

//Gemma

Måndag, middag och 2-årsutbrott

Måndag.... För er som inte vet det sen tidigare har jag väldigt svårt för måndagar(som alla andra?). Kan man säga.

Men den här måndagen har jag något extra att se fram emot för sonens gudmor kommer på middag. Ni vet hur det är, vissa människor ger så mycket av sigsjälv och liksom bara strålar positiv energi. Så är det med gudmodern. Ser alltid fram mot att träffa henne för jag vet att det kommer bli roligt, trevligt och mysigt. Samtidigt liksom. MEN. Jag måste städa. Jag måste komma hem i tid så att jag hinner ta fram mina fina ljuslyktor, plantera blommor strategiskt och få bort tvätten från badrummet. För jag står helt enkelt inte ut med att det är stökigt när vi besök. Jag jobbar hårt med att försöka dra ned på städkraven och hålla det här på rimlig nivå. Men det är svårt att låta en enda liten strumpa ligga på golvet. När någon kommer och kan råka se den. Varför väcker det så mycket känslor och oro hos mig egentligen? Men det gör det.

Nu i helgen har det inte varit så städat, vi har varit hemma och softat och lekt och sonen har fått väldigt mycket uppmärksamhet. På lördag hade vi en liten kräftmiddag(kräftskiva låter ju lite pretto när det bara var jag, Maken och sonen) och sonen var glad och modig och mumsade kräftklor. Ända tills han stack sig. och fick ett riktigt 2-årings utbrott. Han har haft 2 riktiga utbrott(skrik, gråt och hela köret) och båda var i helgen. Underbart. Jag valde att hålla honom i famnen och int elåta honom gå förrän vi var överens om att ta det lugnt med en saga eller film.

Ser fram mot kvällens prövningar om det här är en ny härlig fas att ta sig igenom.

//Gemma

Kräftor och vitt!

Visst ser det fridfullt ut? Det var det....i 5 miunter.

Elefanter, surfisar och kanelbullar

Dagen började 0630 av liten pigg son. Underbart... Sonen förvandlades snabbt till grinig surfis under fm, när den initiala piggheten flagnat av och tröttheten intog den lilla kroppen. Vi har inte lyckats få sonen att sova middag senaste månaderna. Slutsatsen: den här lördagen kommer urarta. Helvete.

Sonens humör spred sig naturligtvis till oss och snart började även vi småbråka. Till slut kom Maken på att det är cirkus i stan. Sonen är nog för liten för en show, men har vi tur står det lite djur ute. Typ en sur get eller några malätna hästar? Så vi packade ned ungen, matsäck och drog iväg så fort det gick. Och genom ett trollslag förändrades hela dagen.

Sonen fick se elefanter, kameler, hästar, hundar, en sopbil, en helikopter och även elefantbajs. Svårt att veta vad som impade mest. Men nöjd var han. Sen blev det fika och strax därefter däckade han i vagnen! Åh vilken seger!!

Jag och Maken kunde fortsätta promenaden och diskutera hur vi ska bli bättre på nattningsrutiner. Får ta den separat i nästa inlägg tror jag. Det är inte rimligt att behöva natta sonen i över en och en halv timme. Varje dag. JAG BLIR GALEN.

Iallafall har vi nu även unnat oss varsinn kaffe på uteservering. Och fuskade lite, vi hade köpt bullar på vägen i ett kondis. Säger bara såhär, vi köpte inte nya på cafét...

Nu hem och förbereda kvällens kräftkalas för bara oss 3.

Ha en härlig dag!

//Gemma

Däckad.

Se´ru kameler. Pappa?

Det bästa var nog när kamelen fes... "Jag se fisen, pappa?"

Farbror elefant.