lördag 8 september 2012

Höst, städning och svåra problem

Vill inleda med att låta lite positiv. Till skillnad från mitt vanliga vardagsgnäll. Kommer dit sen ändå.

Det är höst. Förutom sommaren så är hösten en stor favorit för mig. Höst betyder vackra färger, nystart, födelsedagar( både jag och Maken) och det blir lagom mörkt ute. Man kan tända ljus och sitta och mysa under fn filt helt berättigat. Det kan regna och storma och man kan strunta i att gå ut på en hel dag. Har förstärkt med lite höstfärger hemma för att verkligen hå in känslan.

Nu till gnället. Varför får jag städfnatt så fort någon ska komma över på en fika? Varför måste jag styla bostaden, baka en kaka och sminka mig? Som att någon bryr sig.... Förmodligen skulle samtliga gäster vara lika glada att hälsa på även om det låg lite damm i hörnen, klädhögar på sängarna och ett fat med ballerinakex stod på bordet. Problemet är att jag blir rätt ångestfull bara jag tänker tanken. Får nästan hjärtklappning. Inte städa...? Inte baka...? Inte.... Inte .... SMINKA mig? Nä det går inte. Kan bara inte förmå mig. Måste nog jobba med delmål här.

Ska klura på det, har du något råd så säg till. För det är ju lite jobbigt också. Med allt städ och fix. Vill bli lite mer soft.

//Gemma

fredag 7 september 2012

Lycka(?)

Okej, nu har jag varit lite filosofisk och lite nere. Nu räcker det. Tittade in i min inre garderob idag igen(alltså jag satt och tänkte). Det var stökigt, det var oordning och det doftade lite...dammigt? Kunde riktigt se framför mig hur ett par mockasandaletter fräste åt mig:" Ryck upp dig för fan!" skämdes lite för att all negativitet fått ta överhand. Så in med alla filosofiska tankar i den mentala tvättmaskinen.

En vän bloggade om sånt som gjort henne lycklig igår. Det inspirerade mig till att vara uppmärksam på vad som gör mig lycklig idag. Följande:

1, Sonen var helt fantastisk igår och imorse. Inget gnäll, inga protester, inget strul. Inte ens när blöjan läckt igenom och det blev spontant duschande på morgonen. Blev alldeles paff över detta samarbetande! Och lycklig då.

2, Att kunna lägga upp min arbetsdag som jag vill. Att som idag kunna sitta i en fåtölj hemma och läsa, planera och lägga upp min tid.

3, Nagellack. Kan inte nog poängtera hur mycket jag gillar dagens nylackade naglar.

4, Tanken på vårt lilla hus! Snart, snart får vi börja göra fint och flytta dit våra saker. OCH köpa nya fina saker och nygamla saker för att skapa en mysig stämning.

5, Jag har fattat ett klokt och moget beslut idag. Jag ska inte försöka mota bort de där sista kilona med en ny bantningskur. Det känns som en lättnad. Ingen bantning! Bara ren och skär balans.

6, Det är FREDAG!!! Sweet. Bara att korka upp vinet och känna helgstämningen!

Vad har gjort dig glad eller lycklig just idag?

//Gemma som önskar dig en trevlig och avkopplande helg

Ps
Har 2 bloggtips till dig om du vill, Googla:

Enaoandra( om träning, familjen och allt runtomkring)

In i veggen( om att bli vegetarian för en månad, reflektioner och recept)
Frukost i lugn och ro...
Nyvaken, nyklädd och ändå i god form. det är man ju knappt själv på morgonen.
Fredagsfärgen
Min fina Lindex-top. Lindex har verkligen kommit tillbaka med stil. Ser fram mot Missoni-kollektionen. Om man nu lyckas få tag på något....

torsdag 6 september 2012

Ensamstående, risk för haveri och insamling av tips

Sååå. Då tar vi och andas. Samlar ihop tankar, känslor, input och output och vardagsgnissel. Sorterar i den inre garderoben och tar på mig något skönt och mysigt. Dags för reflektion och planering.

Nästa vecka är jag och sonen solo medan Maken roar sig på världskonferens i det fantastiska landet av ALLT och INGET: USA. Det innebär att jag måste hård-prioritera min tid. Jag måste planera och få livet att fungera ändå. Inga konstigheter, massa människor är ensamstående föräldrar och klarar det galant. Men ärligt, det är liiite jobbigt att göra allt själv. Så han är skyldig mig lite egentid när han kommer hem igen. Kan man säga.

Men den riktiga utmaningen blir lördag när mina grannar gifter sig och jag ska ha både sonen och grann-sonen hela em och kvällen samt övernattning. Med skräckblandad förtjusning ser jag fram mot denna dag. Det lär ju bli intressant och kan gå precis hursomhelst. Fantastiskt bra eller katastrofalt dåligt, eller nånting kaosartat där i mitten nånstans. Med 2 stycken 2,5-åringar kan mycket hända...

Vadå? Jag som är så snäll och lugn? Är väl inga problem, mamman?


Planen för lördagen låter:


  • Fri lek tills det havererar.
  • Bad och plask
  • Film
  • Middag: köttbullar och någon rolig pastasort
  • Rita/måla
  • Sagostund och mys, kanske en glass eller chokladboll eller nåt
  • Nattning av grannpojken först och den egna pojken sen. Separata rum
Och ja godmorgon världen lär det väl bli runt 06-snåret och då är det bara att börja om igen. Som tur är kommer en jet-laggad Make hem på förmiddagen. Då kan han ta över och jag drar iväg till ett fik och pustar ut. 

Vad tror du? Kommer det hålla? 

Tips och idéer inför min ensamma vecka?

//Gemma

onsdag 5 september 2012

Analys av livet den här onsdagen

Stressen rinner som en kall elektrisk impuls ned från hjässan och längs med ryggraden. Lämnar små kalla stresspölar efter mig när jag går. Semesterns varma sandiga moln av ledighet har lämnat sinnesvärlden och kvar finns den brutala verkligheten. Verkligheten består av timmar, sekunder, bilmekaniker, fakturor, förskola, svett, prestationer, näringsriktiga middagar och löpning. Den består av budget, önskningar, ylanden från en son som tvingas tvätta håret, skavsår, galonbyxor med lera, arbetsuppgifter på hög, höstvindar, TV-tid och bråk om vem som skulle köpt bröd just idag. Sova, vakna och börja om.

Mitt i verkligheten finns också skuldkänslorna, allt jag inte hinner med. Alla vänner jag vill krama, prata med och träffa. All familj som jag inte hinner fika med. Vem hinner jag se då, ser jag min make eller min son? Ser de mig? Tiden försvinner och vad var viktigt egentligen? En dag står man där och har förlorat. Men vem? Vad? Hur skulle jag gjort annorlunda?

Hur gör jag för att hitta sinnesro i mitten av kaoset? Alla frågor som behöver svar, svaret finns alltid på insidan. Veckla upp och leta fram, det finns där i en liten låda med minnen. I den finns allt. Men det gäller att hitta lådan. Var har jag nu ställt den?

//Gemma


tisdag 4 september 2012

Förhöjt blodtryck, tvångstankar och små belöningar

Hets-tisdagen säger hej. Jag har hittills under dagen:

  • Tvingat migsjälv att ta friskvård och springa. Det var väldigt väldigt jobbigt. Men jag gjorde det. Se bildbevis.
  • Glömde att det finns en anledning till att man ska äta något direkt efter träning. Man blir annars VRÅL-hungrig, svimfärdig och allmänt förvirrad. Exempelvis som när jag tänkte dra till med en Gemma quick-fix. "Ingen ser och ingen behöver få veta" tänkte jag. Och försökte förtvivlat trycka fram en Snickers ur en sån där automat på tågstationen. Jag MISSLYCKADES. Hur kan man misslyckas med nåt sånt? Jag tror inte den var trasig... Där fick jag för det. Ingen Snickers till lunch. Bara att vackert gå och handla sallad som en normal person istället. Hahaha. Jättekul. Verkligen.
  • Haft hetsiga möten på kontoret och varit alledels förvirrad.
  • Ondgjort mig över flyttkaoset på kontoret. Det går ju inte ens att hitta en tip-ex här. Så jag "lånade" en från ett annat kontor....
  • Haft sinnesnärvaro nog att införskaffa lite mörk choklad att pigga upp mig med, när jag nu ändå var tvungen att köpa salladen.
  • Naturligtvis för första gången på en vecka lämnat paraplyet hemma. Tänkte att nä jag ska inte vara så pessimistisk, det är vackert väder och enligt prognosen inget regn. Självklart börjar det regna.

Vad är det här för en tisdag med måndagskänsla egentligen?

Hoppas du haft en bättre dag...

//Gemma

Med fulstrumpor och allt....
Det var tufft, men jag gjorde det. Ingen promenad här inte.
Ska man behöva leva såhär? Lovar att ta en "efter" bild sen.
För det är jag VÄRD.

söndag 2 september 2012

Söndag, namngivningsfest och bubbel

Söndagssoft: bara tagit det lugnt idag och sen fått avsluta kvällen med en väldigt trevlig fest. Inte så ofta hela familjen tycker det är lika trevligt men idag var det så. Vi fick fira den underbara och förnöjsamma lilla Liv som fick sitt namn idag!

Stort tack till hennes föräldrar som ordnat så fint och bra! Festen hölls på café och det fanns möjligheter till utomhuslek. Dessutom fanns andra trevliga barn på plats, då det lektes och tjoades massor. Maken tyckte synd om stackars mig i högklackat så han gick in för att hålla koll på donen ute medan jag fick prata med tjejkompisar och ta ett glas rött. Mycket uppskattat!

Hoppas du också haft en fin söndag!!!

//Gemma

Nattningsrutiner del 2

Kom på att jag måste skriva om hur vi hanterat det här med sonens nattningsrutin. Beskrev problemet här:http://www.gemma-uppochner.blogspot.se/2012/08/nattningsrutiner.html

Nu börjar läget nämligen ljusna! Tack alla gudar... Såhär gjorde vi:


  • Analys av sömnbehov. Jag räknade ihop hur många timmar om dygnet sonen verkar vilja sova: ca 11-12 timmar. Beroende på dagsformen.
  • Gjorde en deal med dagis att han enbart får sova 30 minuter på vilan. 
  • Middag vid ca 1730-1745, välling vid 1900
  • 1-2 sagor och godnattsång vid 1915
  • Godnatt ca 1930.
  • Sonen vaknar själv ca 0630. Ibland lite tidigare och ibland lite senare.
På helgerna brukar han få sova middag lite senare än på dagis och ibland lite längre men inte mer än 45 min. Men absolut inte senare än att han vaknar vid 14.30. Då lägger han sig senare också mellan 20-2045. Igår vaknade han vid 0730, idag vid 0710. 

Resultatet är att nu ligger han kvar i sängen när vi stängt dörren, inget mer springande, jagande eller bråkande kring sånggåendet. Han är för trött helt enkelt.

Jag tror att det blev struligt med nattningen p.g.a. att han sov för länge på dagen i kombination med testande av gränser. Men nu har vi haft en bra veck vad gäller det iallafall. Sen är det andra gränser som testas, men det får vi stå ut med. Nattningen och sömnen har varit viktigast för mig, för JAG BLIR GALEN av allt trixande och springa och lägga ner sonen i sängen. De gånger som det tagit uppemot 2 timmar har jag varit nästintill utom mig av frustration. Ryser bara jag tänker på eländet. Håller tummarna för att det här håller nu.

//Gemma

Just det plutten, mamma vann den här matchen till slut...