Ego-fredag

Underbara fredag! Min favoritdag på veckan, inte bara för att jag råkar vara född på en fredag utan för att denna dag är inledningen till helgen. När man får göra vad man vill. Nästan. Vackert väder är det också. Bara att njuta!

Ljust och fräscht ?!

Just denna fredag är extra bra eftersom jag hade bokad tid hos frisören på eftermiddagen och kunde dessutom ägna förmiddagen åt att i lugn och ro städa bostaden och ta fram sommarkläder. Och kunde konstatera att hur märkligt det än låter så är det så här: jag äger massor med plagg men har inget att ta på mig? Igen?!? Det är så konstigt. Som att jag totalt ändrar stil och tycke varje säsong. Det finns kanske 4 plagg som jag tycker är snygga även detta år, resten kommer jag inte använda särskilt mycket. Men det får ändå ligga i garderoben och ta plats. För även om jag inte vill det på mig imorgon så vill jag inte heller göra mig av med det. Men en liten påse med noppiga strumpbyxor och urtvättade H&M toppar samt lite slitna träningskläder fick iallafall hamna i soporna. Sånt som inte ens Myrorna vill ha....

Mitt frisörbesök har jag sett fram mot i ungefär 2 månader. Jag har senaste året varit för snål för att färga håret hos frissan och istället kört på hemma-varianten. Har inte heller varit extra-super-pet-noga varje gång utan mest hällt på kletet och kammat igenom. Förra gången tänkte jag att jag skulle prova att ta en nyans ljusare än förut, kände att jag blivit så oerhört mörk. Har tagit den som heter "Dark chocolate" eller något sånt och denna gång blev det istället "Brownie".  Jag funderade inte så mycket på det här utan tänkte mer att hur fel kan det bli? Jag kör! Eeeh, jo det kan bli lite fel... Så när jag var och klippte mig, nytonad och fin(?) rådfrågade jag frissan som definitivt tyckte att jag skulle boka tid hos Coloristan för att pröva en ny teknik. Man ska tydligen färga rötterna mörka och bleka topparna nuförtiden, det är det senaste. Man tuperar upp hela huvet och sen kramas blekningen in. Sen blir det jättesnyggt. Sade hon. Så jag har spenderat senaste 2 månaderna med att tvätta och tvätta håret för att få bort det mesta av den intonade fula färgen, det har verkligen kliat i fingrarna att springa ut och köpa ny toning när jag sett hur blaskigt och ojämnt det ser ut på nära håll. Men jag höll mig. Och idag var det äntligen min tur. Se?

T.o.m. frisören skrattade åt mig.... Join a freakshow?

Men sen när allt var klart, dryga 2 smärtsamma timmar senare var jag faktiskt rätt nöjd. 

Efter frisörbesök var det bara att ta sig till stan och införskaffa kapslar till Nespresson. Jag kanske tog i lite men jag blir så förförd av de vackra färgerna, de ser ut som chokladpraliner... Jag tog rosa, ljuslila, guldiga, grönskimrande och sen vanliga svarta också. Nu när jag lever mitt liv chokladfritt sen 4 dagar(!) tillbaka så måste jag ju få unna mig något. Sen unnade jag mig en tripp till Zara och shoppade lite. Sen undrade jag vad som klassas som shopaholic. Sen åkte jag hem. Visade maken håret och inköpen och han visade mig grillen som kommit under kvällen. Hårfärgen gick hem, såna långa blickar har jag inte fått sen....sen ja dejtingstadiet. Känner mig faktiskt som en annan person, typ lite italiensk? En sån italiensk donna som svassar runt i högklackat, Gucci-solisar och liten handväska. När jag bodde i Italien tittade jag avundsjukt på dessa donnor och önskade att det skulle vara jag. Och idag kände jag mig faktiskt lite sån, jag hade en bra kläd-dag var snygg i håret och med Nespresso-kassen käckt svajande och bråttom hem till min familj.

Imorgon blir det ännu mer me-time med Maken, sonen ska få vara med sin mormor och sova över. Vi ska på hotellweekend och bara njuuuta av god mat, vin och varandras sällskap. Det behöver vi efter en oerhört lång och tuff vår(Maken har varit borta väldigt mycket och jag varit själv med hem, jobb och barn). 

Jag lovar att fota hotellet och lägga upp massor med bilder. Åh, vad jag hoppas att det är fint och trevligt!!

Åhh, jag glömde nästan. Måste ju bara lägga upp bild på världens smartaste glass för en 2-åring, den kunde intas i princip helt själv och det blev inte särskilt mycket kladd. Uppskattat som sjutton.

Det är precis som en Calippo fast med vanilj- och chokladglass istället! Sonen var impad.

Underbara vår

Håll tummarna för vackert väder imorgon!

Trevlig helg!!

//Gemma

Film, hunger och motivation

En ledig dag med familjen, det känns fint även fast vädret lämnar en hel del att önska. Men det avskräcker ingen 2-åring så snart drar Maken och sonen ut i lekparken för att bränna lite av energidepån. Frukosten är intagen, leksakerna är utspridda över golvet och TVn står på.

Låter som "Hurra för Kalle". Vilken är sonens nya favorit. I den här familjen är det inte bara föräldrarna som är förtjusta i TV-serier utan även sonen. Igår såg vi Big Love(HBO´s TV-serie) om polygami. Ironiskt nog såg vi innan det på Uppdrag granskning och svenska imamers rätt udda rådgivning kring samma ämne. Eeeh...ja vad ska man säga. Knepigt? Jag tror jag tassar bort från det ämnet för tillfället.. men lägger in en länk längst ned.

Filmer har vi inte riktigt kommit till. Jag har försökt. Men sonen fixar inte att koncentrera sig så länge. Jag ser så mycket fram emot när han blir så stor att vi kan se en film tillsammans. Innan jag gick över till att bli besatt av TV-serier var filmer min drog. När jag var i tonåren var jag inte ute och smygsöp folköl i någon park som många andra i samma ålder. Jag satt fast förankrad i soffan med liten skara andra nördar och stirrade mig in i film efter film....


Nu var det länge sen jag såg ens 2  på raken och länge sen jag gick på bio. Innan sonen brukade jag gå själv på bio efter jobbet rätt ofta. Köpte klippkort och gick för halva priset månadg-torsdag, var väldigt mysigt. Det jag särskilt uppskattar med filmer är inledningen. Hur storyn säljs in. För mig är det den absolut i särklass viktigaste biten. Vad vill skaparen av filmen förmedla? Vilken känsla? ALLT är viktigt, ljus, vinkel, musik, personer som jag träffar för första gången. Vem handlar det om, vad behöver jag förstå? Jag vill så gärna förmedla det här till sonen. Dela den upplevelsen. Jag vet, jag vet. Han är två år. Vad förväntar jag mig? Inget såklart, men jag ser fram emot när vi kan börja beta av listan som jag har skapat. Ska bli sååå mysigt! Med popcorn och godis och filtar och hög volym. Regniga dagar kommer få en helt ny innebörd.

Vill ni se listan? Okej, okej här kommer den!

Lista på barnfilm (ingen inbördes rankning):

• Monsters Inc.
• Happy Feet
• Lejonkungen
• Madagascar
• Katten i Hatten
• Grinchen
• Horton hears a Who
• Ice Age 1
• Bilar 1
• Shrek 1-3
• Trassel
• Mupparna
• HItta Nemo
• Hajar som hajar
• Lilla sjöjungrun
• Aladdin
• Björnbröder
• Skönheten och odjuret
• Toy Story 1-3
• Spirited away
• Wall-E
• Upp
• Råttatouille
• Min granne Totoro
• Kiki´s delivery service
• Ett småkryps livAstrid Lindgrenss: Ronja, Emil, Pippi, Mio min mio m.fl
• 
  

Men idag blir det inget sånt. Idag fortsätter jag mitt nya liv utan godis och kakor. Inget bantande alltså men en direkt beteendeförändring ändå. Igår kväll var andra kvällen i rad som jag inte tog mig en bulle, kakor eller chokladbit till min kopp té. Det här blev det istället:

Jordgubbar med passionsfrukt

Det var fräscht och gott. Absolut. Men efter en lång dag med enbart nyttig mat och en vegetarisk middag med grillad auberigine, kesoröra och klyftpotatis var jag hungrig.

Jag kände mig som Starvi´n Marvin... Men den känslan tryckte jag ned och gick resolut och lade mig. I sängen låg jag och tyckte synd om migsjälv en stund innan sömnen kom drog ned ridån för den rätt trista föreställningen. Måste planera kosten lite bättre, det här kommer inte funka om jag går och lägger mig hungrig. Då är det snart klippt igen. Måste få lite tips på mer mättande mellanmål än frukt. Och gärna något annat än yoghurt och keso också. Tips någon?

Som belöning för mitt nya beteende visade vågen imorse 1 kilo mindre på 2 dagar! Men hallå hur mycket åt jag innan egentligen? Eller ja, det kanske jag inte vill veta... Men motivationen är alltså fortfarande hög och även fast jag ska fika med en vän och hennes bebi i eftermiddag kommer jag inte trilla dit. Ska fixa fika som passar oss båda.

Ha en toppen dag!

//Gemma

http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/svenska-muslimer-foer-fred-och-raettvisa/pressrelease/view/maens-vaald-mot-kvinnor-maaste-tas-paa-allvar-763202

VAB, kontoret och nya beslut

Onsdag och helg! Men ja! Mer sånt. Igår hade jag ingen tid alls att blogga(eller ta hand om tamaguchin som Maken säger). Jobbade, kom hem till världens friskaste sjukling och en Make med humör som en krokodil med tandvärk. Humöret bottnade i att han VAB:at och sonen inte alls ville vara sjuk utan for runt som tornadon from h*ll samt frostat av frysen vilket tydligen tog halva dagen(vem gör sånt när man vabbar? Då ligger man ju på soffan med en latte och en godispåse när sonen sover?). Sonen var sjuk ungefär 24 timmar och hade feber, inget mer. Personligen tror jag att botemedlet låg i ett kopiöst intag av vätska följt av 5 timmars sömn på dagen. Maken brydde sig inte om vilket utan gick och ondgjorde sig över sin hemska dag. Sonen var sådär härligt mittemellan frisk och sjuk, vilket är det mest krävande tillståndet av alla. Liiite för sjuk för dagis men tillräckligt frisk för att riva halva bostaden. Men inte med sitt vanliga skojiga humör utan med små utbrott ca var 5 :e minut då han a, ramlade b, klämde sig eller c, slog sig på något. Följt av illtjut och krav på "ja ha nappiiiiis" eller "ja ha kess"(kex alltså). Maken straffade oss båda med att tillaga kokt potatis med fisk och grönsaker. Den otacksamma familjen välkomnade inte detta med glada tillrop utan stirrade stint ned i sina tallrikar. Sonen krävde "kess" och jag åt väldigt väldigt långsamt... Maken tittade på oss med mord i blicken och önskade sig nog en annan familj....  Hahaha. Sorry babe. Det var tacken för avfrostad frys och middag på bordet. Sonen fick tillslut en ostmacka som han intog i sin koja framför TVn och jag snodde åt mig en banan och smet iväg på 75 minuters box med grannen.

När jag sen stapplade in genom dörren vid halv nio hade Maken lugnat ned sig och sonen sov som en stock. Jag frågade lite försiktigt om han fortfarande var en surfis eller om man kunde få sitta bredvid i soffan med en kopp te och en skål yoghurt. Det kunde man. Inte läge att utmana med att dra fram datorn....

En frisk son gick glatt till dagis imorse och två lättade föräldrar gick till sina jobb. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Jag älskar att jobba på kontor. Jag älskar mitt skrivbord, min kaffekopp, mina mappar och kalender, alla möten(givande eller frustrerande) och bara allt...ja socialt umgänge. Jag älskar känslan av att gå runt i kavaj och pumps och känna doften av kopiatorer, se massor av kollegor och utbyta hälsningar eller förtroenden. Sitta ned och ta lite handkräm och fundera en stund eller fika med kollegorna. Springa iväg på viktiga uppdrag eller fylla på nytt papper i faxen, spelar ingen roll. Det är själva miljön. Jag är hemma. I min nya roll som metodutvecklare trivs jag ännu bättre än tidigare som projektledare. Att känna att jag är mitt i verksamheten och bidrar till utveckling och god kvalitet. Sweet! Såhär ska det vara. Marimekko-mappar och röda byxor? JAAA tack!

Räddaren i nöden för torra kontorshänder.

Jag måste ju bara berätta om mitt beslut. Igår bestämde jag mig. Jag ska inte äta fikabröd, godis eller choklad på 2 veckor. Har lagt på mig ett par högst ovälkomna kilon här och det blir inte snyggt till min nya bikini. Passar inte alls. Det väller över... Ungefär som på Maken när han provade sin smoking iförrgår. Det var roligt och minnesbilden förgyllde hela min dag. Han fick en muffintop. Hahahaha. Det var det roligaste på hela veckan. maken råkar vara grymt vältränad men har sedan ett och ett halvt år en kontorstjänst. Som en riktig kontors-rookie har han fikat och fikat och sen...fikat lite till. Han har även tränat. Men vad hjälper det om du sitter still 6-7 timmar och proppar i dig bakverk med gubbarna istället för att ränna runt i skogen och på sin höjd få en knäcke-macka för besväret. Det har smugit sig på honom och blev smärtsamt tydligt när vi fick en bröllopsinbjudan och det blev dags att prova smokingen. Jag är hemsk. Men jag blir ju lite skadeglad. Han har varit såååå överygad om att bara man tränar kan man äta allt. och nu visar det sig att...att....att: JAG HADE RÄTT! Igen. Man måste tänka på kosten också. Ingen kan hålla vikten om man fikar varje dag och stoppar i sig mackor med smör och ost morgon och kväll. Det går liksom inte. Nu har han kommit till insikt och vi har gjort en deal: Inför beach 2012 ska vi avstå smör, leta nyckelhålsprodukter och begränsa intagandet av vin till en dag i veckan. Inte så att vi druckit vin varje dag och har någon form av beroendeproblematik. Vore just snyggt. Men det har blivit både fredag och lördag nu ett bra tag och ibland ett glas mitt i veckan också. Det rimmar illa med min löpning och min önskan om timglas-form snarare än säl-form. Så nu kör vi! Håll tummarna! Nutellan står i skafferiet och vickar retsamt på locket åt mig... men jag tittar åt ett annat håll.

Nu ska jag pussa min Trötter godnatt och sen avnjuta färska jordgubbar toppade med kokosflingor.

Godkväll!

//Gemma


http://intressant.se/intressant

VAB, knubbsälar och timglas

Måndag igen då vi inleder med lite VAB tycker jag. Sonen kändes lite varm och var väldigt nappig igår kväll(så vi tar en paus från nedtrappningen, han får ha ALLA nappar hela tiden istället). Hm ja det utvecklades såklart till feber under natten och nu ligger han däckad med 39´graders. En liten sjukling helt enkelt, stackars skatten.

Jag blir precis som alla andra mammor alltid lite orolig vid sjukdomar. Det liksom hugger till lite i hjärtat och plötsligt står man där och tänker på allt hemskt som ens barn skulle kunna vara drabbad av.. Som hjärnhinneinflammation eller tarmvred eller nåt annat högst obehagligt och läskigt. När de är så små och ynkliga och den vanliga glimten i ögat inte finns där. Då önskar jag inget hellre än att han ska vara sitt vanliga jag igen, kasta lite blomjord eller klättra upp på bordet och klippa blommor eller bara tjuta och leka och busa som den 2-åring han är.

För att lindra min mamma-oro brukar jag göra en liten analys av situationen: fungerar blåsa och tarm? Finns det någon aptit? Gör det jätteont om jag klämmer på mage, ben, öron, hals? Nu drack sonen en hel flaska välling och 3 glas smoothie här på morgonen, kroppsliga funktioner verkar vara igång och inga direkta smärtor vad jag förstår. Så det blir ingen VC idag. Får se hur det utvecklar sig ett par dagar framöver. Förra gången vi genomled ett VC besök hade vi inte behövt göra oss besväret. Diagnosen var enkelsidig öroninflammation och det man ska göra då är: vara hemma från dagis(nä förskola), ge barnet alvedon/ipren och ja ta det lite lugnt en vecka. Sonen fick ett gult plåster och en ny Bamse-stickers till sin pall och var rätt nöjd på det stora hela.

Ut på morgonen med liten i pyjamas

Hämta hem fler stickers till pallen. Bara att gå till VC....

Jag ska kurera sonen med ipren, färgstarka smoothies och mycket vila så får vi se hur han mår imorgon. 

Igår regnade det inte och jag hade inga som helst ursäkter till att inte åka in till stan och prova bikini/baddräkt. Så jag rev av plåstret helt enkelt. Jag brukar alltid köpa badkläder på de vanligaste affärskedjorna och har hittills satsat på kvantitet över kvalitet. Men förra året bestämde jag mig för att 2012 då ska jag köpa mig något mer exklusivt. Som jag kan ha fler än 1 säsong. Jag vet att jag har lagt på mig ett par onödiga kilon här och jag vet att jag inte kommer se fantastisk ut i provhytten jag är alldeles för VIT helt enkelt och har inte riktigt mål-formen än. Men jag satsade på make-upen och en snygg hästsvans innan jag gick hemifrån och i provhytten sög jag in magen och frammanade bilden av migsjälv, fast 3 kilo lättare. Det gick rätt bra. Jag såg lite ut som en knubbsäl. Varför? 

Därför....

Vill ni se bildbevis på resultat av shoppingrunda? Inte? Då får ni blunda....

Ibland när man har småbarn att jaga och underhålla vill man INTE springa runt i bikini. Saker och ting kan ramla ut...

Men på semester med Maken, då finns möjligheter att ligga ned och sola. I mer än 5 minuter.

Jag skulle inte kunna ha på mig detta imorgon eller nästa vecka. Jag ser inte ut som det timglas jag skulle vilja. Än... Men det behöver jag inte heller, utan jag har 6-8 veckor på mig. Det fixar jag! Har redan bestämt vilken diet jag ska kliva på när jag har sprungit Vårruset(inga dieter innan dess, det pallar jag inte). Dieten heter CINCH och låter som något jag skulle kunna leva på ett tag. Det man äter på en dag: 4 måltider och du får välja när du vill äta vilket mål. Välj mellan smoothie, äggröra/omelett, matig sallad med kyckling eller lax och yoghurt med musli. Perfekt! Jag tänker inte göra exakt som det står i receptet utan jag tar mina egna recept. Men konceptet gillar jag. Maken rullade lite med ögonen när han hörde om det senaste i dietväg men lovade att stötta mig och höll med om att det inte lät helt tokigt. Förra året fick han genomlida så många olika dieter att han fick ett bryt och svor över alla konstigheter som drabbade hushållet. Inte minst humör när behovet av choklad inte tillfredsställdes...

Appropå timglas. Sanden i mitt timglas inför Vårruset håller ju på att rinna ut. Jag fattar inte!! Nyss var det 2 månader kvar och nu är det... Herregud, det är bara 16 dagar!! Oj. Eeh...jag har inte hunnit med riktigt. Så nu får jag ta hjälp av en expert här: Maken. Vet inte om jag nämnt det men han är lite av en elitidrottare. Dels pga jobbet som militär då det tydligen ingår en massa fysisk övning, dels pga intresse. Han har sprungit, klättrat, cyklat och orienterat så man blir alldeles snurrig. Och nu är han helt och hållet insnöad på cross-fit. Är det något han kan så är det träning. Jag har varit lite stingslig när det gäller träningstips från Maken. Har velat visa att jag kan själv. På mitt sätt. Men nu när det verkligen gäller, då är det bara inse: det vore dumt att inte fråga om lite handfasta tips från en som faktiskt kan. Så idag lägger vi upp min plan inför Vårruset. Jag vet, jag vet det är inte Marathon vi pratar om här utan 5 kilometer. Men jag säger det igen, för mig handlar det om HUR jag tar mig igenom. Jag ska springa hela vägen. Och inte i samma takt som tant Agda, 85 år. 

Nu ska jag planera mat för veckan. Och den listan blir ju kort eftersom: Vi har MATKASSEN! Hurra! Den kommer ikväll så enda måltiden som ska planeras blir just kvällens. Eeeh......låt se nu....Pasta pesto blir det. Så. Klart! Perfekt då kan jag surfa lite till istället....

God måndag!

//Gemma

Veckans bästa och sämsta

Okej, jag hinner med ett kort inlägg innan sonen vaknar från middagsluren. Jag kör en lite annan variant denna gång såhär:

Veckans bästa och sämsta:


Bästa

• Jag har tagit tag i att skriva mitt examensarbete inför att blir certifierad OBM-konsult nu i juni. YES! Har känt världens motstånd mot denna rapport men nu är jag igång. Nu kan jag bara rulla..utför(?)
• Jag tog mig igenom hell-week utan att gå under. Nu är jag igenom! Och Maken också. No more kurser!
• Sonen som först blev förtvivlad över att inte få klappa en kanin på förmiddagens tur till 4H-gård. Hm. Konstigt. Vilken litet lurvigt djur skulle inte bli glad över tillropet: KANINISAR!!!! KOM HIT DÅ!!!! följt av argsint språngmarsch efter de stackars vettskrämda djuren på bästa 2-åringsmanér. När en av de söta små kaninisarna sedan, mycket tappert ska tilläggas, gör ett närmande och stryker sig mot sonens ben tror ni han blir glad då? Nä. Då blir HAN rädd istället och illvrålar: NEEEJ. MAAAAMMA!!! Ok. vi går och grillar en korv istället. Han är underbar min son. 

• Jag valde familjemys istället för bikiniprovning denna regniga lördag.
• Inte ätit bregott på mackan på 1 vecka och inte mjölkchoklad heller.
• Pratade med en väninna som haft det oerhört tufft under lång period och hörde att hon lät glad på rösten och beskrev framsteg. Tårögd.
• Maken kom hem med blommor igår: Orkidéer. Hur vackert är inte det? Inte i kruka heller utan som snittblomma.
• Har fått efterfrågan på bloggen! Hurra! Folk vill läsa MIG! Ni är bäst!

Sämsta

• Inte sprungit 3ggr denna vecka vilket var målet. Men imorgon tar jag mig ut ösregn eller inte.
• Har ätit chips nästa varje kväll istället för mjölkchokladen. Och ärligt, även mörk choklad innehåller kalorier. Har gått upp i vikt. Fan. Måste hitta balansen igen. Blir peppad av vän som gått ned 9 kilo genom vilja av järn. Go girl!
• Att dricka vin och glömma bort regel varannan vatten. Betalar på den idag...
• Sonens fredagsmiddag blev leverpastej-macka. Skäms. 
• Mitt stingsliga humör som jag måste lära mig tygla för allas trevnad. Man kan faktiskt låta bli att säga vissa saker högt. Faktiskt.

• Sonens ovilja att byta blöja. Kamp varje gång. Men lär dig kissa på pottan då!!!! Jag blir galen! Vilket sonen ofta härmar och säger till den som vill lyssna "mamma bli gaaalen". Eeh....vi kan väl hålla det inom familjen va?

Nu kom Maken hem med ny frisyr och lördagsmiddag. Blir mycket avancerat: Stekt kyckling, favoritsås och pommes. Sonen bör snarast väckas ur dvalan annars kommer han vara upp till midnatt. 

God eftermiddag!

//Gemma

Fredag och lyxliv

Ledig med sonen idag och njuter av att det är fredag och en lugn helg ligger framför våra fötter. Jag behöver ta mig ut och springa är väl det enda måstet. Och just jklr den där bikinijakten var det också... Kanske skulle tagit det lite lugnare med "crossangerna" imorse. Och Nutellan. Hm.

Jag är verkligen utomordentligt bra på att vara efterklok. Bara sekunder efter att jag genomfört en handling slår det mig ofta att det där kanske inte var precis det bästa. Som när jag står i kön på väg till kassan i mataffären och ser att jag plockat på mig minst 5 helt överflödiga varor. Varför går jag alltid på all marknadsföring? Borde nog sluta se på TV, sluta gå i affärer och sluta kolla på allt vackert upplagt inne i affären. Hur svårt kan det vara? Maken klarar det galant. Ska han ha 8 varor så är det precis vad han kommer ut med. Kanske att det slinker ner 1-2 saker extra, men det är ibland inte varje gång. Medan jag ständigt och jämt trillar dit. Vackra frukter, bakverk, servetter, ljus, godis, ostar... Jag vill alltid ha allt. Men herregud jag är ju inte 5 år. Grow up!

Måste börja öva på smart-shopping helt enkelt. Bestämma i förväg vad jag BEHÖVER, inte gå på känslan som någon PR-person projicerat på mig om att jag FÖRTJÄNAR mer lyx i livet. Det gör jag inte. Jag har lyx i livet. Utan prylar. Jag är helt och fullt frisk, det är min man och barn också. Vi har bra jobb om än statligt och kommunalt och sonen går på ett bra dagis, f´låt Förskola. Vi har massor med lyx. Rinnande vatten, el, så mycket mat att vi måste slänga rester som blivit dåliga. Varmt och skönt hemma och en rymlig lägenhet inte alltför långt från stan. Och ändå. Trots all denna lyx så känner jag mig alltså helt ouppfylld om jag inte köpt ett nytt nagellack på en månad, eller en ny top eller en ny bok eller pryl till sonen. När jag tänker efter så känner jag mig lite....lurad. Av all marknadsföring. Det är rätt sällan jag uppnår den känsla av oerhörd lyx eller lycka som utlovats i reklamen. Någon som känner igen sig? Läste en artikel för ett par år sedan som verkligen etsade sig fast i huvudet om hur vi människor är sökare. Vi söker efter något nytt och bättre hela tiden vilket gynnar konsumtionshysterin. Handlar egentligen om en biologisk funktion att söka efter fara, ren överlevnadsinstinkt som förvandlats till ett shoppingbegär. Nä jag vill vara smartare än såhär. Evolution är en pågående process.

Eller...

Nu måste jag fixa iordning någon form av lunch och sen fixa klart här hemma. Maken är hemma vid 16-tiden och då måste vi fira att han är klar med kurserna. Sen är det hela inte riktigt över än för det ska komponeras ihop en rapport när man arbetat 1 år med relevanta saker. Men det blir inga fler kursveckor iallafall. Hurra!!!

God eftermiddag!

//Gemma

Pussel, lättnad och mys

"Jag undrar inte" säger sonen bestämt när vi lägger pussel på kvällen och jag frågar var Barbapapas ögon ska sitta. "Vad bra du undrar inte- du VET" säger jag och är noga med att hålla inne med fnisset. "Jaaa" säger sonen förnumstigt och trycker dit pusselbiten. Fyra pussel senare är det vällingdags medan vi tittar på "Fixa rummet" på barnkanalen. Härligt med barn TV som passar oss båda. Det snickras och sågas vilket sonen fascineras av och det blir färgglada kuddar och mjuka mattor vilket jag finner tillfredsställande på något drömmen-om-det -perfekta-rummet vis. Man kan anmäla sig om man vill såg jag, undrar om sonen är för liten kanske? 2,5 år med borrar, sågar och spikar? Och vad skulle han välja för tema då? Verkligen wild card. Han skulle kunna säga vadsomhelst, vill ha ett "jum" som en mask eller "lejonjummet" eller som en "ejefant, mamma". Nä jag vågar nog inte involvera honom i inredning än. Ett mask-rum, usch! Nej det vill jag inte. När jag var liten, typ 5-6 år var min högsta önskan att ha en pool i mitt rum. Behändigt.

Nu är det snart slut på eländet med Makens kursveckor. Tack. Jag hade inte fixat en enda vecka till nu.  Fruktansvärt slitigt att ta alla lämningar, hämtningar, jobba, fixa mat hela kitet. Han har visserligen kommit hem de flesta kvällarna fast sent, men som idag sover han kvar för att det blir för sen kvällstjänst. Maken fick ny tjänst här i höstas och har sen dess gått kurser för att uppnå behörigheten för tjänsten. Lite omvänt kanske men så blev det. Jag har fått gå ned i tid på mitt jobb och vi fick även ta hjälp av en nannyförmedling för att få allt att gå ihop. Jag tror det blev 16 kursveckor totalt eller nåt sånt. Inte i ett svep utan utspritt över 2 terminer, så 3 kursveckor och 2 hemma(på jobbet i stan alltså, inte ledig) har varit temat eller 1 kursvecka och ledig 2 och sen 2 nya osv i all evinnerlighet har det känts som. Men imorgon när han kommer hem. Då är det över. Äntligen. Jag fattar det nästan inte! Sen kommer det alltid vara något möte på annan ort och någon övernattning här eller där. Men skitsamma, det är ju lugnt. Men den här ständiga känslan av stress och dåligt samvete. När man känner sig dålig på jobbet för att man är där för lite och känner sig som sämsta mamman för att man hämtar för sent eller alltid är stressad. Den känslan! Den kan få dra åt..... Nu blir det min tid framöver tycker jag. Jag vill känna att jag har lite koll liksom. Att jag orkar med både jobb, son och Make och vänner och migsjälv.

 Imorgon är jag och sonen lediga. Vi ska äta croissanter och nutella till frukost och bara pyssla och mysa hela dagen. Sen ska jag hets-städa under hans förmiddagslur så att det ser lite beboeligt ut hemma också. Maken lär väl komma hem under eftermiddagen och är det då uppehåll får han ta med sig sitt barn ut medan jag fixar hemma. Vi ska ha gäster och behöver erbjuda något bättre än gårdagens kyckling i paprikasås och Marie-kex till dessert. Jag läste nånstans att man egentligen alltid borde köpa hem färdig mat när man ska ha gäster och strunta i städningen så att man bara kan fokusera på att ha trevligt. Så himla bra idé! Är inte riktigt där än, men nångång så. Jag är mer sån att det krävs att vi har gäster lite då och då för då blir det minsann städat som aldrig annars. Nån som känner igen sig?

Vad mysigt det är att sitta här med datorn i knät, tända ljus, höra det fridfulla surrandet från diskmaskinen och se hur regnet droppar mot fönsterrutan. En kopp örtté och lite mörk choklad sea salt är inte heller helt fel som sällskap(jag håller mig iallafall borta från mjölkchokladen, vår kärleksaffär får ta en paus och jag tänker hålla mig borta och verka otillgänglig). Sonen snusar i sin säng. Krävdes bara ett program av Roboten Rob(sonen förklarade att han är Rob och jag är Emma), en saga och 4 sånger. Det var väldans vad lätt jag kom undan. Han måste varit helt slut, låg bara där och nynnade lite när jag gick ut. Vad gör de på dagis egentligen?

Just precis nu så känns livet inte så tokigt. Men fråga mig igen imorgon när det croissant-smulor i hela köket, pysslet var avklarat på 15 minuter och sonen kör ett tasmanian-devil race runt lägenheten. Men det är morgondagen. Ikväll är det jag, min kopp tè och min dator.

Godkväll!

//Gemma