Springa, feltänk och snabba lösningar

Jag måste bara skriva ett par rader om mitt sista träningspass inför Vårruset. Sent ska syndaren vakna, i det här fallet är det jag som är syndaren. Jag har ätit god mat, härliga såser, choklad, chips, cookies och muffins hela hösten och vintern. Jag har unnat mig varje helg och ibland även på en onsdag eller torsdag. Jag har struntat i träning och inte haft ett uns skuldkänslor. Det lustiga är att mitt i frossandet så har jag även varit tok-stressad och förkyld minst 8 veckor(inget skämt) och då har jag hållt vikten iallafall. Mycket intressant hur kroppen verkar och funkar. Sen en dag vaknade jag upp och undrade vad den där molande skamsna känslan handlade om. Jo just det, jag har betalat för ett gymkort varje månad och knappt gått dit. Jag har signat upp för Vårruset och struntat i konditionen och jag har förmodligen inte en muskel kvar i hela kroppen. Hmm, undrar varför jag blev sjuk hela tiden och inte Maken? Så då började ta itu med migsjälv, fick inspiration av grannen att börja med box på gymet och började tänka lite på vad jag åt. Sen kollade jag kalendern och nästan hicka. Bara 2,5 månad till loppet!!! What the f'ck? Så jag började på darrande ben jogga lite, springa lite och sen när det var ca 3veckor kvar tog jag mig äntligen för att be Maken om hjälp med taktiken. Jag har nämnt det förut men Maken är något av en expert på träning. Han har gjort nästan allt: sprungit i berg, orienterat i flera dagar i sträck, sprungit maraton, cyklat lopp som jag inte kan stava till, spelat undervattens rugby och hoppat fallskärm(är det en sport?). Så han om någon vet hur man ska bete sig inför ett lopp. Jag vet ju inte det och är lite av en quick-fix person. Jag löser saker till 80% och oroar mig i efterhand. Det innebär att jag får väldigt mycket gjort men också att jag missar en del ibland. Igår exempelvis missade jag att lyssna klart på Makens instruktioner inför mitt sista löppass inför loppet.

Vi satt på balkongen och hade grillat och ätit klart och Maken berättade hur jag skulle springa intervaller för att få igång pumpen ordentligt. Okej, det är ju inte så svårt tänkte jag och lyssnade med halft öra samtidigt som jag lekte tittut med sonen och förhindrade att han kastade ned sina bilar från balkongräcket. Maken sade ungefär: först springa 30 sek, sen gå/lunka blablabla sekunder, sen igen och blablabla och avsluta med 2 minuters intervall, det är den längsta. Got it!

Okej, så imorse sprang jag ut, värmde upp och började med intervallerna. Jag tänkte att jag måste nog springa 5-6 km för att ha gjort det en gång till innan loppet som är just 5 km. Så jag körde på den långa sträckan. En intervall och två och tre, kändes superbra. Snabb som vinden och alldeles underbart...ända tills det tog...stop. Tvärstop. Eeh jaha. Vad gör jag nu då? inte ens halvvägs på långa varvet och helt bara helt slut. Vad sade han egentligen igår? Hur långt skulle passet vara egentligen? Har jag världens sämsta kondition som inte orkar med det här? Så jag lunkade, linkade, joggade och pressade mig till att faktiskt springa sista 2 km. Sen höll jag på att dö i närmsta buske.

Kom hem och berättade och Maken tittade underligt på mig medan jag stretchade och sonen mumsade pannkakor med nutella(lyckans unge). Men hur skulle jag gjort då? Jaha, jag skulle BARA gjort ca 5-6 intervaller och sen gått hem. Det skulle vara ett KORT pass. Jaha. Tack för den informationen, jag höll ju bara på att DÖ därute! Nu har jag fått strikta order om att inte göra ett enda dugg till innan tisdag. Så går det när quick-fix Gemma inte lyssnar och kör på 80% lösningar.

Undrar hur det här kommer kännas imorgon? Nä, nu tänker jag ett break från allt funderande kring träning och kost. Vi ska på barnkalas och här är en som tänker äta tårta så det står härliga till!

Ha en underbar lördag!!!

//Gemma

http://intressant.se/intressant 

Picknick, fusk och sol

Dagens....

• Värsta: När jag tagit mig ut i sommarvärmen på eftermiddagen, släpat med mig 2-åringen, 3-hjulingen, spade, vatten, kex och jordgubbs-MER. Tagit oss fram till parken, och precis tagit fram allt. då ställer sig sonen och ser sådär koncentrerad ut. Och jag kom på att jag glömt blöjor och skötväska hemma.... 

• Roligaste: Vi har spenderat förmiddagen i en stor lekpark med skog runtomkring, haft pick-nick(smoothie och leverpastejmacka på polarkaka, mariekex och russin) och klättrat i "berg" och läst sagor. När jag och sonen klättrade runt i skogen fick han för sig att jag skulle stanna. "Du inte föjja me mamman" för att 10 sekunder efteråt ångra sig och utbrista" Du föjja me mamman, barn inte gå själv". Hahahaha. Nä precis.

Bästa smoothie-transporten

Högst upp på berget. Kl 0900 på morgonen..

Shorts-premiär

"Han får inte va me"

• Bästa: Middag på balkongen. Vi grillade fläskfilé, köttbullar och grönsaker. Alla tre åt sansat och det var riktigt mysigt. Även utan vin. 

• Osmidigaste: Jag år lunch på balkongen och hets-solade en timme när sonen sov, det blev lätt-yoghurt med musli och banan. Naturligtvis spillde jag  yoghurt direkt ned i bikini-klyftan. Snyggt jobbat. Tur att ingen såg.

• Skäms-stund: När sonen högljutt förklarade för i princip alla andra små barn att de minsann inte fick vara med. "Mamma, han inte va me." Jag försökte förklara att alla får vara med. Men det köpte han inte. Sedan började han göra prutt-ljud åt alla små barn som vågade sig i närheten. Och avslutade med att springa ifrån mig för att sen komma tillbaka och kasta sand på sin mor. Gör man så? Unge!!! Kan han inte bara vara charmig och snäll. Försöker säga att han ska prova såhär: "säg till barnen kom och titta vad jag kan, sen kan de visa vad de kan" Jättebra. Om han kommer ihåg det. 

• Tråkigaste: När jag handlade mat och beslutade mig att införskaffa en chokladbit till kvällen. Och glömde chokladen på bandet i kassan... Snyft... jag som inte ens har ett glas vin att se fram mot under kvällen.

• Fusk: Blev så f*rbannad när jag förstod att jag glömt chokladen att jag gjorde en räd i skafferiet och åt 4 rutor vit choklad, 2 skedar Nutella och en näve chips. Perfekt.

• Längtan: Åh, jag vill ha semester nu! Jag vill inte tänka på rapporter, lopp eller dagislämningar. Jag vill vara ledig och dricka Rosé. Och sola. Och bara vara.

Trevlig helg!

//Gemma

http://intressant.se/intressant

Smoothies, kärringstrumpor och avundsjuka

Eeh, jag jag känner minsann att jag lever idag. Varenda millimeter gör sig till känna när jag a, rör mig, b, sitter stilla och c, andas. Att träna är att dö en smula...eller hur var det nu. Nu är planen att komma ut och springa en gång till helgen också och sen vila 2 dagar inför loppet. Det jag tycker är himla konstigt i allt det här tränandet och springandet är min vikt. Jag borde ju gått ner 5 kilo minst med tanke på  hur mycket jag rört på mig. Okej kanske inte 5 kilo med tanke på hur jag kompenserat med choklad, vin och fika... men mer än 1 kilo iallafall. Jag har gått från att inte träna alls på flera månader(jag skojar inte, har knappt rört mig alls förutom dagishämtnig/lämning) till att träna 2-3 gånger i veckan. Kom igen! Hallå kroppen, bli lite fast och snygg nu då. Hur länge ska man behöva vänta? Jag fattar att det är något jag gör fel. Och jag tror jag hittat felkällan. Brödet. Jajamän, harmlösa mackor till frukost, ibland till mellanmål och även en kvällsmacka har slunkit ned. Nu är det nog! Det blir smoothies eller yoghurt på morgonen och på kvällen på sin höjd en knäckemacka. Jag ska unna mig något riktigt gott i helgen men i rimlig mägd och sen i veckorna är det färdigfestat med choklad och bullar och mackor om vartannat. Annars kommer jag inte i bikinin utan att se ut som en ur Barbapapa-familjen. Inte den look jag eftersträvar.

Frukost på jobbet: mango/jordgubbs smoothie, en lätt-latte och ett glas vatten.

Lite skavsår på det?

Den här underbara sommarvärmen som intagit stan är ju helt fantastisk. Det som är mindre fantastiskt är skoskaven på mina hälar som brutalt tvingats ner barfota i ballerinaskorna. Ännu en sak som jag aldrig lär mig. Man ska ha plåster eller kärringstrumpor(tunna strumpor som slutar under knät, ni vet vilka jag menar...) tills skorna är ingådda. Inte pang på med bara fötter i skorna, det går ju hål i skinnet. På mig alltså, inte skon. Det är så oerhört oskönt när man känner den där brännande och efter en liten stund smått akuta och skärande känslan. Det är ett av de absolut ondaste små-såren man kan ha. Det är enormt osexigt med kärringsstrumpor, jag vet. Speciellt om man har lite kraftiga vader som jag och det blir såna fina röda märken där strumporna suttit. Great. Men det lindrar skoskaven något enormt och därför ska man ju stå ut. Men nu är det för sent och här sitter jag med plåster på bägge fötter. F*n.

Medan jag kämpar på för att bli smal, undgå skoskav och bli färdig med min rapport inför OBM-konsult certifierng får vissa gå ut och festa. Vissa är i det här fallet Maken som ska ut med kollegorna på AW och fest. Kul. Jättekul. Verkligen. Jag är inte det minsta avundsjuk. Det är så trevligt att vara ensam hemma. Man kan äta middag i lugn och ro medan sonen illvrålar, man kan städa upp alla miljoner leksaker själv medan soner häller ut dem lika snabbt och man kan brotta ner sonen i sin säng 500 gånger. Sen kan man kolla minst 2 ny avsnitt av Big Love(är man inte hemma får man skylla sig själv) äta knäckebröd i sängen och lämna disken framme. Kan man. Om man nu är sådan.

Nejdå det är lugnt,  Maken ska njuta av sin kväll för det kommer andra kvällar när frun i huset får komma ut också. Och dessutom kanske det inte alls blir en sån där hopplös kväll med ett skrikande barn och hundra små kriser. Det kanske blir en sån där lugn trevlig kväll när jag och sonen kan mysa i soffan och varva ned tillsammans efter en lång hård dag i sandlådan/kontorslandskapet. Maken brukar dessutom vara så ordentlig när han är ute, han blir inte alldeles plakat och han kommer ihåg sina nycklar och andra viktiga saker. Blir så full i skratt när jag tänker på ett par kompisar där mannen i förhållandet kroniskt glömmer sina nycklar. Frun är dessutom som jag lättväckt och vill gärna sova med öronproppar. Så nu 3:e gången på ett halvår när mannen kom hemrumlandes efter en minst sagt lång kväll ute på stan hade hon gått och lagt sig och hörde inte ett dugg. Han hann bli lite smått desperat när han ringde för 11:e gången och ingen svarade. Som tur var kände hon väl på sig att något var galet och kollade mobilen lagom till 12:e samtalet, så det löste sig. Men jag tror han fick sova på soffan den natten....

Nu håller jag tummarna för härligt väder imorgon så jag kan sola på balkongen medan sonen sover middag. Sen blir häng i parken och kanske t.o.m. hembakat fika.

Ha en härlig kväll!

//Gemma


http://intressant.se/intressant

Löpning, blåmärken och shop-stopp

Igår var det box 75 minuter på gymmet, idag blev det löpning 28 minuter utomhus. Det ska kännas att man lever. Eller? Hur långt ska man komma på 28 minuter är det tänkt? Jag tar mig ca 4 kilometer framåt om man räknar med lite gång-tid och lite stretch av benen som inte riktigt var på topp idag. Nästa vecka är det Vårruset här i stan och jag, arbetskollegor, min granne och en barndomsvän är de som jag känner som ska springa samtidigt. Ingen press. Men jag känner mig inte på topp och jag bävar inför loppet. Nu känns det som att det finns förväntningar på att jag ska ha bra tid eftersom jag faktiskt tränat ca en och en halv månad. Jag misstänker att man både på jobbet och här hemma tror att det kommer gå så himla bra. Bra och bra. Jag kommer ju ta mig igenom, inte bara lägga mig och dö i någon buske. Men jag kommer inte vara i närheten av någon "bra" tid. Jag tror inte att jag kommer få en tid under 30 min. Nu ångrar jag bittert att jag inte började träna tidigare. Ska komma ihåg det här till nästa år. Ärligt, det ska jag. Inget mer såsande här runt jul och påsk. Nä. Bort med godiset, vinet och snacksen och på med löpdojjorna bara.

Eller vänta nu. Jag kanske var lite snabb där. Lite MINDRE av godis, vin och snacks(vill ju ändå känna att jag lever även på ett positivt sätt, what´s the point annars liksom) och lite MER av löpning och träning.

Lite måste man unna sig.

Med boxen är jag in the Zone så det stänker. Jag och grannen klubbar ner varandra varje tisdag och det börjar kännas riktigt bra. Förutom att just igår så tog jag i så att jag fick blåmärken själv. På knogar, knän och tår(sparkarna träffar med ovansida fot). När jag går in i gymsalen och uppvärmningen börjar, då lämnar varenda snäll, empatisk och trevlig känsla kroppen. Något händer och plötsligt är jag stark, arg och redo att fightas. Känner hur jag blir svart i ögonen och träder in i fight club-mode. Svetten stänker, slagen träffar och jag är ivrigt påhejad av min sparring-partner. Det är en sån grym känsla och så olikt precis ALLT annat jag gör i livet. Att få mobilisera all sin fysiska kraft i slagen, det är helt suveränt. Hm...kanske borde satsat på riktig boxning. Det här är den ENDA gym-aktivitet som jag känner mig bra på. Vissa klasser är okej, andra ser jag ut som någon pinsam aerobics-wannabee. Har provat massor: aerobics, zumba, yoga, piloxing(hur tänkte jag?), power-step och body combat m.m. Tack SATS(www.sats.se) för alla roliga, konstiga och helt hopplösa pass ni erbjuder. Det är på boxen som jag "rockar fett". Fråga grannen...

Japp. Precis så ser jag ut på boxen. 

Efter 2 dagars träning lär jag väl knappt komma ur sängen imorgon. Det här kommer kännas. Vad gör man inte för sin bikini. Tur att jag shoppade in jag kom på att jag borde ha shop-stopp. Maken läste gårdagens inlägg och höll med om att jag borde sätta punkt för shoppandet denna sommar. Ska t.o.m. lämna tillbaka den fina vita sommarklänning jag köpte i helgen. Ska köpa ett par sommarskor istället, svarta sandaler med träsko-klack eller hur jag nu ska beskriva det. Dem kommer jag använda hela sommaren istället för en klänning jag kanske använder tre gånger. Kolla, jag är redan igång med det mer miljövänliga tänket. Ska också lämna in ett par plagg till skräddaren så kan jag använda dem igen. Istället för att köpa nya och snarlika plagg. Blir faktiskt på rätt bra humör när jag tänker på det. Ja, jag ska bli mer medveten om min konsumtion och inte låta mig styras av att det finns massor med fina saker att köpa. Det är ungefär som en av cheferna på jobbet sade: "Det finns många intressanta möten att gå på men jag måste prioritera min tid till de forum jag har mest nytta av." Precis, det finns mycket som är intressant och mycket som är fint, men jag behöver inte gå på ALLA möten och jag behöver inte köpa eller längta efter ALLT fint jag ser i skyltfönster. Låter jag pretto och självgod nu? Får ju se hur långt ambitionen räcker men jag vill försöka bli en mer balanserad och medveten person. En bättre människa helt enkelt. Hahahaha.

Ha en härlig kväll, imorgon är det torsdag och sen är det helg för mig och sonen. Vi ska hänga i parken och jag ska jobba hårt på solbrännan. Så inget regn nu.

//Gemma

http://www.facebook.com/gemmablogg

http://intressant.se/intressant

Reklam, chokladlängtan och kungligt dop

Men ärligt talat, varför måste man bli besvärad av konstig reklam när man surfar? Är så less på de här blinkande, levande och ibland även talande reklambudskapen när jag bara vill kolla in nyheter, mailen, bloggen eller fejjan. Jag knappar glatt in www.dn.se och vad får jag se? En stor helsideannons om något så spännande som...pensioner. Och med ytte-pytte liten rubrik längst upp: Detta är en annaons. vill du gå vidare till DN? JA TACK. Det var ju därför jag knappade in den adressen? Ååååh, jag blir så arg. Ibland lyckas jag inte heller förstå vad jag ska göra för att bli av med annons-helv*tet. Så jag klickar på något kryss. Och blir direkt överförd till någon annan sida. Eller så råkar man hamna på något om poker eller tvivelaktiga förbindelser. Är det bara mig det händer? Jag blir också arg på reklamen på min blogg, så nu bytte jag blogg-mall och hoppas bli mindre störd av det hela. Först var det bara rakhyvlar och singlar, nu har det utökats till skilsmässor och läkare. Men herregud, vad söker jag på egentligen? Ingen skilsmässa i sikte här, och vi behöver definitivt INTE reklam för det. Tack. det är liksom svårt nog ändå som småbarnsförälder, behöver inte uppvigla oss till dramatiska åtgärder när man har en dålig dag(läs PMS). Jag vill se den här typen av reklam, se och lär AdSense:

Vill ha alla...

Snyggaste Scarlett Johansson. Snacka timglas...

Blir glad bara av att se bilden.

Vill ha allt men undrar hur snyggt det är med grönt läppglans egentligen?

De skorna... Suck!

Nu är jag inne på min andra chokladfria vecka. Jag har fuskat lite lite 2 ggr. Men ändå gjort en stor beteendeförändring och känner mig faktiskt lite....vågar jag säga det... smalare. T.o.m. min chef och min grannes man sade att de tyckte jag såg smalare ut. Maken går inte att lite på ett enda dugg för han säger att jag ser smal ut oavsett om det är sant eller inte. Det går per automatik och har mer att göra med att han inte orkar lyssna på den oändliga klagolåt och misär som skulle följa om han någon gång vågat undslippa sig att jag kanske borde besöka gymmet någon gång(eftersom vi ändå betalar för det varje månad) eller något i den stilen. Han tar inga risker helt enkelt.  Hursomhelst så är det väldigt roligt att känna sig inne på rätt spår men jag saknar min choklad... Jag längtar efter Maltesers, Marabou schweizernöt, Lindts goda Lyxiga chokladkakor med fyllning av creme brulée eller chokladmousse. Tittar lite på hemsidan och minns smakerna... www.marabou.se

Jag längtar efter cookies eller kanelbullar till mitt kvällsté. Tänk att ägna eftermiddagen åt att baka stora daim-cookies.... Ååååh vad mysigt och gott det skulle vara. Sonen skulle bli så lycklig, jag skulle känna mig som supermom och det skulle vara så goooott. Men alltså. Det skulle också förstöra min väg till balans i livet. Så nej. Det kommer ge mig större tillfredsställelse att ta mig genom hela veckan utan smör, socker och choklad. Jag bantar inte men jag har tagit ett första steg mot balans när det gäller intag av transfetter. Sen kanske jag kommer banta också. Det beror på hur bikinin ser ut när jag provar den igen i helgen. Eller inte hur bikinin ser ut utan hur jag ser ut hopklämd i bikinin. Viss skillnad. När jag nu är inne på det här med balans kanske jag ska prova att ha en shoppingfri månad också. Jag tror att det skulle vara bra... Kanske kunde hålla mig under juni och juli? Måste kolla garderoben noga och analysera om behov finns av något komplement, isåfall får det inhandlas under sista dagarna i maj och sen ska jag hålla mig från fler inköp av kläder och skor under 2 månader. Lite läskigt nästan. Men jag behöver bryta den vanan också. Jag vill inte vara den personen som shoppar kläder varje månad, vill inte gå på marknadsföringen och reklamen på det här sättet längre. Det finns annat i livet. Har jag hört. Hmm, ska verklige fundera på det här och författa någon form av lista på vad jag ska undvika och vad som är okej att shoppa om behovet uppstår exempelvis linsvätska, deo eller ett nagellack. Måste också rådfråga Loppan som har erfarenhet av köpstopp. Tips och trix? Hur förbereder man sig.


Nog om mig. Idag är ju faktiskt Estelles dag. Estelles dopdag för att vara exakt. Kungligt och pompöst värre. Jag är inte särskilt engagerad i kungahuset men ska villigt erkänna att jag kollat på bilderna från dopet och tycker det är lite kul att förfasa mig över fula hattar och hemska bakelser. Tänk vad många som rest hit idag bara för att se en liten bebi få en skvätt vatten på huvudet. Hon verkade rätt samlad ändå. Typiskt. Hade varit lite roligare att få se en liten arg bebi med svettiga föräldrar som försöker se lugna ut. No such luck. Hela kungafamiljen såg lugn, samlad och lycklig ut.  Kul för dem. Men inte särskilt spännande. Så gäsp... Det roligaste på det här temat var "Öfverklassgeneratorn.se" Man får knappa in sitt namn och sen kommer förslag på överklassnamn. Jag fick förslagen: Donnis, Wivan och Bubbel. Hahaha. Kalla mig Donnis, tack.


Ha en härlig kväll!
//Gemma

http://intressant.se/intressant 

Hämtning, måndagsmiddag och tvivelaktig sång

Måndag, sega måndag.... Imorse ville jag bara ha semester, längtade inte ett dugg efter jobbet. Inte så att jag direkt längtar efter jobbet i vanliga fall heller på en måndag men det brukar alltid vara något som gör att jag ser fram mot att ta mig dit. Missförstå mig rätt, jag gillar verkligen kontoret som nämnt i tidigare inlägg. Men på en måndag? Nä. Inte ens jag. Solen skiner, det är sommarvarmt och det enda jag vill är att ligga på en filt i parken bredvid en kylväska med godsaker(choklad, jordgubbar, goda mackor, rosévin...)och en underbar bok i handen. Men det kan jag ju önska tills jag somnar igen. Bara att släpa sig till jobbet. Dagen bara försvann och vips var det dags att hämta sonen på dagis och fundera kring middagen. För ännu en gång har jag och Maken duckat för den där handlingslistan och veckomenyn som borde ha tillverkats igår. Vi såg på vår TV-serie Big Love istället. Maken reflekterade över att det är konstigt hur man kan titta på något och hysa sympati för helt knäppa personer bara för att det finns ännu knäppare karaktärer med. Inte så att jag skulle heja på mannen med 3 fruar och lika många hus i vanliga fall. Men visst sätt honom i konflikt med gubben som har 14 fruar varav den yngsta är 13 så... Då är ju 3-fruars mannen värsta helylle killen. Jag måste bara följa serien och se hur det slutar. Det kan ju bara inte gå väl. Jag såg på Maken och frågade om han kunde tänka sig att ha 2 såna som mig till. Han såg smått skräckslagen ut. Hahaha. Nä det hade nog inte varit så lyckat. Inte för nån. Det är som sagt Maken som faktiskt är den bättre hälften.

Okej, det här med middagar denna vecka blev löst på 15 minuter. Jag tog en lerig men lycklig son från dagis, körde en kort vända till parken och gick sen förbi lilla affären på vägen hem. Slängde ner en förpackning köttfärs, ett pizzakit och lite jordgubbar(mitt substitut för choklad). Perfekt, veckan är räddad. Idag: grillkorv, spaghetti och halloumi. Imorgon pannbiff och onsdag pizza. Torsdag sushi för mig som jobbar sent och fredag den sista rätten från föregående veckas matkasse(tur att man kan frysa in vissa grejer). Klart! Jag orkar bara inte med någon storhandling... Nästa vecka är det ju en ny matkasse. Yeyh!

När jag och sonen kom in från affären börjades det genast med skrikandet i trapphuset. Sonen har fått för sig att så fort vi kommer in så ska han skrika. sen vänder han sig om med ett stort leende och förklarar stolt som en tupp: "Jag skiiker mycke". No shit. När vi kommit upp med hissen möts vi av grannen Vackra V och hennes son som går under "Iam". Sonen förklarade att "Iam komma in här" och pekade in till oss. Hm.. med tanke på hur mycket det bråkades igår eftermiddag kände jag mig lite tveksam, men visst en stund funkar säkert. Barnen sprang in, gick tålmodigt med på mammornas tvätt av händer och leriga ansikten och begärde sedan "Bärgaarn" i kör. Sen gick det faktiskt väldigt bra. Sonen körde bara en enda springa fram och skrika "Iam "rakt  i ansiktet varpå "Iam" kontrade med ett enda "NEEEEEJ" och en tydlig knuff i bröstet. Sonen körde en italiensk filmning och  fejk-grät lite och tyckte att han blivit slagen. Det hade han inget för. Pojkarna satte sig fint i soffan och avnjöt 3 episoder av Bärgarns historier. Då kom bägge pappor hem samtidigt och ställde sig lydigt vid varsinn spis i varsinn bostad. Mycket smidigt.

Sonen vid middagsbordet var inte riktigt lika smidigt. Italienska tårar p.g.a. för varm korv, spaghetti pulades ner i mjölkglaset och till slut var det bara halloumin som dög. Sen skulle det ätas medan sonen sprang runt bordet alternativt stod på sin stol och hoppade upp och ned. Jag drömde mig tillbaka till helgens 4 barnfria måltider... När alla var mätta och glada(?) kastades sonen i badet och Maken agerade badvakt. Jag hörde hur sonen trallade på en liten sång därinne och log för migsjälv. Men vänta nu...vad sade han? För det lät precis som att han sjöng: "gäva, gäva o det, bajsa under bordet, sen kom lisen la la la la" Jo, det var vad han sjöng. Men alltså. Andras ungar sjunger Bä bä vita lamm eller blinka lilla stjärna eller annat sött och iallafall rumsrent. Vad får jag höra första gången han faktiskt sjunger en sång hemma? Bajs under bordet? Tack dagis. Glöm att jag ska säga Förskola nu. Lär min son sjunga fint annars får ni heta dagis för alltid på denna blogg!

Nu vägras vällingen och sen belönas jag och Maken med en nerkissad soffa för att vi var så snälla och lät sonen sitta utan blöja. "Lilla älskling kan du säga att du vill kissa pottan nästa gång?" Sonen tittar på mig som om jag vore knäpp och begär sen att få titta på kisset igen innan pappan torkar bort. Okej, nu kollar vi på Charlie & Lola och sen är det nanna som gäller.

Ha, jag lyckades iallafall lura i honom lite välling här på slutet. "Titta älskling nu är den kall" var det vinnande argumentet tydligen. Kall välling, mmmm gott. Va? Men det tycker sonen som är inne i en fas där allt som är varmt bränns. Även ljummet klassas som varmt... Suck. Ibland är det inte helt lätt att vara en 2-åring till lags.

Nu är det dags för lite nedvarvning och en kopp té med lite jordgubbar vid sidan av.

Godkväll!

//Gemma

http://intressant.se/intressant

Weekend, trött 2-åring, solsken och massor med bilder

Okej, här kommer helgens värsta och bästa,

Värsta

• Motionsloppet from hell. När man ska lämpa av barn och det lass med överlevnadsprylar barnet behöver hos sin mormor ute i förorten vill man inte, jag betonar INTE bli stoppad pga avspärrningar för ett jkla motionslopp för ungar. Speciellt inte när man vet att lyxhelg och bordsreservation väntar..... Låt mig sammanfatta: varm bil, lång väntan, stressad mamma, barnet kräks i bilen, mamman tar barn och vagn och beger sig ilsket till fots på väg mot mormors hus, glömmer sonens vattenflaska, solen ligger på och blir då stoppad av ytterst otrevlig och oflexibel tonårig motionslopp-vakt: "ni får inte gå här, ni måste gå runt". Det var enda vägen upp till huset och den var avspärrad. Mamman tar sakta av sig solglasögon av märket Gucci spänner ögonen i tonåringen och förklarade att i det här läget är det för hans personliga säkerhet bäst att flytta på sig. Sonen behöver vatten, rena kläder, lunch och en säng att sova i. Tonen förmedlade med iskall säkerhet att INGENTING i hela världen kommer stoppa denna framryckande barnvagn med hyper-stressad mamma. Han flyttade på sig. Ber om ursäkt i efterhand... jag är inte så bra i pressat läge. Men allt gick tillslut bra och Maken hann tvätta bilen och tanka innan avspärrningarna var borta. Sonen kunde inom 30 minuter avnjuta nygräddade pannkakor, en ren tröja och därefter sin välförtjänta middagslur. Mig tog det över 1 timme att komma ned i varv och temperatur igen. 

• Iskall dusch. Men vem har designat dusch-helv*tet på hotellet? Maken hörde bara duschen gå igång och ett illtjut från mig. Eftersom det naturligtvis började strila vatten i fel ände. Uppifrån. Iskallt dessutom. Ja den var ju kul. Verkligen. Kul.
• Tusen hungriga sparvar och 5 ilskna kråkor. Men ärligt, vart finns alla katter i Trosa? För det är ett enormt överskott på hungriga fåglar vid ALLA uteseveringar. Blev dessutom eye-ballad av ondsint kråka med sikte på min rocky-road. Eeh.... den striden vinner du inte. Jag har varit utan choklad i 5 dagar. Make my day. Try.

Bästa

• Egentid med Maken och få äta 4 måltider utan att behöva resa sig upp och springa iväg en enda gång. Sweet.
• Boudoiren, så hette vårt rum. På Bomans är ju varje rum unikt och med ett tema. Jag var lite rädd att hamna i något tråkigt och alltför minimalistiskt. Jag vill gärna ha lite mer flärd. Så gissa vem som blev glad av att hamna i den kvinnliga motsvarigheten till ett herrum. Maken tyckte också det var fint. Det är en av de saker jag uppskattar så mycket med honom, han kan uppskatta saker som är tjejiga och rosa likväl som att känga runt i naturen eller jag vet inte skjuta ett vildsvin eller vad som nu är väldigt manligt. Ni fattar. 
• Åh maten! 4-rätters middagen och frukostbuffén med allt från nybakt bröd och hemlagad marmelad till våfflor och små mini-wienerbröd. Och grapefruktjuice och gott kaffe.... 
• Vädret: Sol, sol, sol. Gud vad jag behövde det! Är blek på gränsen till grön. Måste åtgärdas.
• Grillen. Vår grill anlände i fredags och idag kunde vi inviga den. Alla var glada: sonen åt sin korv och vi åt havskräftor för halva priset och kycklingfilé. Och pommes. Sen däckade sonen som bara en 2-åring kan vid 1830. Helt slut efter en helg med full uppmärksamhet av både sin mormor och mormorsmor. Hahaha. Ikväll var första gången han såg en HEL spöket Laban-film. Så trött att han inte ens orkade resa sig och fara runt i vanlig ordning. 

Nu till utlovade hotellbilder:

Lite lunch i solen? Ja tack

Kaffe i solen...

Rummet

Vitt och ljusrosa

Med bubbelkopp... och i badrummet fanns förutom hårtorken även en plattång!

En rund säng och parfymer att låna..

Mellanmål: Rosé och Rocky road. Thats right, denna helgen äter jag vad jag känner för! Men nästa vecka är det på´t igen.

Min bättre hälft

Bubbel & bubbel

Lounge-häng i punchverandan

Väntar på middag. Då tar vi väl ett kort helt enkelt....

Lite frukost, anyone?

Mmmmmm...

Och till slut... frukost i solen? Ja tack!