Hur kan det komma sig att bara jag åker ut ca en timme med bil och landar i en stuga så sker en viss.... förvandling? Plötsligt kan jag gå i fulaste shortsen, oduschad och osminkad utan att bry mig det minsta. Jag är så fånig, jag vet. När jag är hemma även på helger står jag fast vid mina rutiner. Det innebär dusch, fönat hår och en lätt touch av förskönande produkter. Jag brukar byta om innan middagen och är väl vad man kan kalla rätt så mån om mitt yttre. Fåfäng alltså. Men här på landet får jag en paus. För när det saknas speglar, tillgången på vatten är begränsad och de enda som ser mig är familjen och myggen. Då liksom ja, äh vem bryr sig? Det är nästan som om hela mitt hem KRÄVER att jag fixar till mig när jag är hemma. Det finns för många speglar, det är för välordnat och jag har för många valmöjligheter i min garderob. Men här där det är enkelt, lantligt och lite för mycket insekter. Här krävs jag inte på nåt. Det är befriande härligt. Jag måste ta med mig den här känslan i en liten burk och spara den under hösten. Vad behöver man egentligen? Behöver man plattat hår, 15 minuters makeup, en matchad outfit och nya plagg varje månad? Näää. Jag tror nog inte det. Det jag behöver är lite lugn och ro, färre måsten och mer enkla lösningar. Jag behöver en egen sommarstuga, en liten enkel boning där jag kan släppa på ytligheterna och slippa känslan av att ständigt bli bedömd. Har du känt så någon gång? Att du blir nästintill betygsatt på vad du har på dig, vilka skor, vilken väska, vilket boende du har? Jag har målat in mig i ett hörn där det förväntas av mig att jag ska se ut på ett visst sätt och det krävs en del att hitta en balans i det. Det har liksom eskalerat på något vis, för nu känner jag nästan en stress i att hinna med migsjälv. Är lite less på det och vill försöka hitta den där gyllene medelvägen. Låter det helt galet eller är det någon som upplevt detsamma?
Egentligen, hur svårt ska det vara? Kan man inte bara andas, leva och vara glad? Uppskatta allt man har?
Äh, nu blir jag bara sur på migsjälv för att jag är en sån navelskådare. Imorgon ska jag skriva om de äktenskapliga friktionsmomenten under semestern istället. Vilken cliffhanger va ?
//Gemma
Bilder på olika grader av spackel, skala 0-8.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar