Analys av livet den här onsdagen

Stressen rinner som en kall elektrisk impuls ned från hjässan och längs med ryggraden. Lämnar små kalla stresspölar efter mig när jag går. Semesterns varma sandiga moln av ledighet har lämnat sinnesvärlden och kvar finns den brutala verkligheten. Verkligheten består av timmar, sekunder, bilmekaniker, fakturor, förskola, svett, prestationer, näringsriktiga middagar och löpning. Den består av budget, önskningar, ylanden från en son som tvingas tvätta håret, skavsår, galonbyxor med lera, arbetsuppgifter på hög, höstvindar, TV-tid och bråk om vem som skulle köpt bröd just idag. Sova, vakna och börja om.

Mitt i verkligheten finns också skuldkänslorna, allt jag inte hinner med. Alla vänner jag vill krama, prata med och träffa. All familj som jag inte hinner fika med. Vem hinner jag se då, ser jag min make eller min son? Ser de mig? Tiden försvinner och vad var viktigt egentligen? En dag står man där och har förlorat. Men vem? Vad? Hur skulle jag gjort annorlunda?

Hur gör jag för att hitta sinnesro i mitten av kaoset? Alla frågor som behöver svar, svaret finns alltid på insidan. Veckla upp och leta fram, det finns där i en liten låda med minnen. I den finns allt. Men det gäller att hitta lådan. Var har jag nu ställt den?

//Gemma