tisdag 19 juni 2012

The time is now, mindfulness och acceptans


Tiden är och nu. Livet är här och idag och nu. Vad som händer imorgon eller nästa vecka eller i sommar eller 2013 vet ingen. Vi kan planera och önska, drömma och oroas men det är också allt vi kan göra. Att acceptera stunden som den är utan att döma eller vilja förändra, det är en konst. Stanna upp en minut, bara en minut och känn hur det känns att vara här och nu. Har du tid att göra det?

Jag kan bli så arg på migsjälv när jag inte ens kan sitta i soffan och dricka en kopp té utan att ha TVn på, iPaden i knät och mobilen i handen. Men vad är det för fel på mig? Jag vill bli bättre på att känna att jag lever och våga förlora mig i stunden utan att hela tiden tänka på nästa steg, nästa drag.

Min bästa instruktör är min son. Han kräver min uppmärksamhet och försöker hela tiden lura mig att leka med honom. När han och jag lyckas ha en lekstund utan att jag ska göra 5 andra saker samtidigt så är det nästintill en uppenbarelse. Vad härligt det är att förlora sig i en enkel lek, lite vardagsbus. Det krävs så lite, en enkel gömma-hitta lek eller bara en påhittad saga eller lite vatten och två koppar(hälla i den ena och över till den andra). Bara att följa med och låta honom visa MIG sin värld.



En minut utan att göra någonting.



Den här tisdagen är bara idag, hur vill du uppleva den?

//Gemma

1 kommentar:

  1. Hmm hur jag vill uppleva den... du fick mig att fundera :-) Jag vill uppleva den som en bra dag, en dag som jag känner mig nöjd med. idag har jag fått mig ett ordentligt skratt och det förhöjer verkligen resten av dagen! NJag är nöjd med dagen. Men det förstås, jag har ju inte stannat upp ordentligt och jag är alltid på väg nånstans :-/

    Veronica

    SvaraRadera