Alltså, det är ju inte lätt att förstå den här nya världen som öppnats när det gäller bloggandet. Som exempelvis varför visas det reklam för singlar och rakapparater på min nya fina blogg? Har försökt googla detta och det enda jag kan utläsa genom snårskogen av termer och begrepp jag absolut inte fattar är att reklamen beror på vad jag själv surfar på. Men hallå! Antingen har maken börjat se sig om efter något nytt eller så hittar datorn på det här helt på eget bevåg. För JAG har iallafall inte sökt efter singelforum på rätt många år nu. Hur länge sparas historiken egentligen? Hur länge ska man behöva skämmas för gamla försyndelser? Kan jag inte själv få välja vem jag vill göra reklam för? Har massa bra idéer på det. Det skulle vara roligare med lite annonser om chokladtryfflar, klänningar, prydnadskuddar och snygga skor än det tråkiga urval jag blivit betrodd med... Om du kan sånt, hör av dig!
Nu byter jag ämne helt och hoppar över till dagens mest aktuella punkt. Hur lång tid ska det ta för mig att förstå att jag har en mage som är känslig för stress och laktos? Ännu en dag av ont i magen p.g.a. att jag valt att återigen ignorera det faktumet. Det spelar ingen roll hur god hallonbakelsen ser ut, eller att jag glömt den laktosfria mjölken och hänvisas till vanlig mjölk eller hur sugen på en chokladkaka jag är. Har jag inte mina Lactrase-tabletter så får jag vackert låta bli. Svårare än så är det inte. Eller rättare sagt svårare än så borde det inte vara. Jag sitter i skrivande stund och ojar mig över gårdagens synder som involverade just en hallonbakelse bland annat. Det innebär inget kaffe idag...magen fixar inte det. Jag lider faktiskt. Inget KAFFE! Snyft... det enda som tröstar mig är dels att mitt pistagegröna nagellack fortfarande sitter kvar utan ha flagnat. Jag som inte ens köpte något dyrt märke utan bara en sån där liten miniflaska. Ni vet säkert vilket jag menar.
Dels är det tanken på lördagens festligheter. Är verkligen taggad inför middagsbjudningen och ska senare under dagen författa shoppinglistan till världens snällaste Make som kommer åka iväg imorgon och införskaffa allt som står på listan. Står det inte på listan kommer det med. Så det gäller att inte glömma något. Maken är verkligen proffs på shopping och han tar enbart det han ska ha, inget extra. Jag är helt hemsk när det gäller att få med mig ett lass med grejer som INTE stod på listan men som såg gott och trevligt ut i affären. Jag faller för alla reklamknep och fällor. Traskar inte ont anandes ut ut affären med förmodligen precis det som smarta marknadsansvariga ville bli av med. Jajamän. Jag vet om problemet. Maken vet om problemet. Maken åker ofta själv och handlar.
Det blir 3-rätters på lördag, ska bjuda damerna på något fruktigt, något utländskt och något sött. Ska bli så roligt att träffa alla 4 igen, för det blir verkligen 4 ggr/året och inte mer. Om det inte skulle vara något dop eller större fest eller så.
Har redan bestämt vilken klänning som ska få komma till användning(Hur många klänningar kan man ha undrar Maken? Hur många kan man inte ha undrar jag?). En helt ny och glad-rosa kortärmad. Skitsnygg! Så nu behöver jag ännu mer står emot alla chokladfrestelser för att kunna komma i den på lördag. Vi har supergoda chokladkex och cookies i skåpet, men det spelar ingen roll hur mycket de kallar på mig. Jag ska inte svara. Men på söndag ligger de risigt till....
Kvällens middag blir lax med thaisås och ris. Sonen har redan meddelat vad han tycker om att äta lax. "Nä" svarade han när jag briefade in honom igår om det. Jaja, äter han inte så blir det Tiger-gröt. Efter middagen brukar det börja bli dags att runda av kvällen för sonens del. Det innebär att titta på någon av sina filmer i soffan och ev. ta ett bad. Det roligaste med sonen när han är trött efter en lång dag är att han blir så fnissig. Det krävs nästan ingenting för att han ska bryta ihop i en fnissattack. Är ju bara alldeles för stor frestelse för mig att inte smyga ner bakom soffan och sen hoppa upp och skrämma honom. Eller bara kittla honom till hans kiknar och sen pustar ut i ett litet" wiiiiiiih". Följt av: "Lå bli mamman!". Det måste vara världens vackraste ljud att höra sitt barn skratta. Underbara lilla pojke! Obs, såhär låter det när vi haft en bra dag. När vi haft en annan sorts dag...Ja, jag återkommer om det.
Nu tillbaka till verkligheten. Gå till apotek och köpa magtabletter.
God eftermiddag!
P.S För er som läst mina inlägg under alla de 3 dagar som bloggen existerat: jag vet att den ser annorlunda ut typ varje dag. Jag kan ju inte bestämma mig för layouten! Men snart så. Vad tycks om den här blåa?
//Gemma(uttalas djemma och är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Norra kronan. Det var Maken som kom på att jag skulle ta ett blogg-namn efter en stjärnbild.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar