Fredag och lyxliv

Ledig med sonen idag och njuter av att det är fredag och en lugn helg ligger framför våra fötter. Jag behöver ta mig ut och springa är väl det enda måstet. Och just jklr den där bikinijakten var det också... Kanske skulle tagit det lite lugnare med "crossangerna" imorse. Och Nutellan. Hm.

Jag är verkligen utomordentligt bra på att vara efterklok. Bara sekunder efter att jag genomfört en handling slår det mig ofta att det där kanske inte var precis det bästa. Som när jag står i kön på väg till kassan i mataffären och ser att jag plockat på mig minst 5 helt överflödiga varor. Varför går jag alltid på all marknadsföring? Borde nog sluta se på TV, sluta gå i affärer och sluta kolla på allt vackert upplagt inne i affären. Hur svårt kan det vara? Maken klarar det galant. Ska han ha 8 varor så är det precis vad han kommer ut med. Kanske att det slinker ner 1-2 saker extra, men det är ibland inte varje gång. Medan jag ständigt och jämt trillar dit. Vackra frukter, bakverk, servetter, ljus, godis, ostar... Jag vill alltid ha allt. Men herregud jag är ju inte 5 år. Grow up!

Måste börja öva på smart-shopping helt enkelt. Bestämma i förväg vad jag BEHÖVER, inte gå på känslan som någon PR-person projicerat på mig om att jag FÖRTJÄNAR mer lyx i livet. Det gör jag inte. Jag har lyx i livet. Utan prylar. Jag är helt och fullt frisk, det är min man och barn också. Vi har bra jobb om än statligt och kommunalt och sonen går på ett bra dagis, f´låt Förskola. Vi har massor med lyx. Rinnande vatten, el, så mycket mat att vi måste slänga rester som blivit dåliga. Varmt och skönt hemma och en rymlig lägenhet inte alltför långt från stan. Och ändå. Trots all denna lyx så känner jag mig alltså helt ouppfylld om jag inte köpt ett nytt nagellack på en månad, eller en ny top eller en ny bok eller pryl till sonen. När jag tänker efter så känner jag mig lite....lurad. Av all marknadsföring. Det är rätt sällan jag uppnår den känsla av oerhörd lyx eller lycka som utlovats i reklamen. Någon som känner igen sig? Läste en artikel för ett par år sedan som verkligen etsade sig fast i huvudet om hur vi människor är sökare. Vi söker efter något nytt och bättre hela tiden vilket gynnar konsumtionshysterin. Handlar egentligen om en biologisk funktion att söka efter fara, ren överlevnadsinstinkt som förvandlats till ett shoppingbegär. Nä jag vill vara smartare än såhär. Evolution är en pågående process.

Eller...

Nu måste jag fixa iordning någon form av lunch och sen fixa klart här hemma. Maken är hemma vid 16-tiden och då måste vi fira att han är klar med kurserna. Sen är det hela inte riktigt över än för det ska komponeras ihop en rapport när man arbetat 1 år med relevanta saker. Men det blir inga fler kursveckor iallafall. Hurra!!!

God eftermiddag!

//Gemma